Kärnkraftsavveckling och ekonomiska styrmedel

Tidigare i veckan meddelade Vattenfalls vd Magnus Hall att kärnkraftreaktorerna Ringhals 1 och Ringhals 2 får ändrad drifttid, eller med andra ord att de kommer att stängas runt 2018-2020, jämfört med som tidigare kommunicerats ca 2025.

Snabbt var Jan Björklund ute och hävdade att detta är till följd av den av regeringen aviserade höjningen av skatten på termisk effekt på kärnkraftverk (även kallat “effektskatt”). En svans av folkpartister, motståndare till grön omställning och Svenskt Näringslivsanknutna debattörer följde efter. Den aviserade skattehöjningen beskrevs som allt mellan döden för svensk industri och något som kommer få oss att frysa om vintrarna.

Sällan är den politiska debatten lika blind för fakta. Låt oss konstatera vad som hänt:

Björklunds egen skattenivå
Skatten på termisk effekt har legat stilla i flera år, och ej räknats upp i takt med inflation eller konsumentprisindex. Om vi tar hänsyn till den typen av utveckling så råkar den av regeringen förslagna skattenivån vara i nivå med var skatten låg 2008. D.v.s. en skattenivå Björklund och hans parti själv varit med och ställt sig bakom och röstat igenom i Sveriges riksdag. Svensk industri dog inte sotdöden 2008, och lär inte göra det nu heller.

Ringhals är olönsamt även med skattehöjningen
Vattenfall fattar ett samhällsekonomiskt riktigt beslut när de väljer att avveckla Ringhals, en kalkyl som bara i marginalen påverkas av skatteförändringen. Svensk Energi bedömer att marknadspriset på el bedöms ligga strax under 30 öre/kWh till 2020 och strax över 30 öre/kWh till 2030. Samtidigt var genomsnittskostnaden för produktionen i Ringhals enligt Vattenfall själva 33 öre 2014. Det var 2014. Produktionskostnaderna för ett äldre kärnkraftsverk ökar med tiden, och ett Ringhals som inte är lönsamt just nu kommer knappast vara det framöver. Samtidigt motsvarar den höjda effektskatten på kärnkraft cirka 1 öre/kWh. Helt oavsett skattehöjningen är alltså Ringhals inte lönsamt vare sig nu eller efter 2020.

Vad säger Vattenfall själva?
Vattenfall instämmer i ovanstående kalkyl, och hur högt Björklund och svansen av twittrare än höjer tonläget så är deras bedömning ändå att just skattehöjningen inte var avgörande. “Skattehöjningen var inte droppen som fick bägaren att rinna över“, säger Magnus Hall till Svenska Dagbladet idag.

Ryms alla avvägningar i en ekonomisk kalkyl?
En möjlig invändning mot mitt resonemang är såklart att jag sannolikt hade tyckt set vore ett rationellt beslut att stänga Ringhals även om kalkylen hade gått ihop. Det är såklart sant. Kärnkraften i Sverige uppvisar stora säkerhetsbrister och frågan om slutförvar är långt ifrån löst, för att nämna två faktorer det är svårare att räkna in i en ekonomisk kalkyl, men som är nog så viktiga att ta hänsyn till i en helhetsbedömning. Inte heller kärnkraftens totala miljöpåverkan brukar synliggöras i debatten. Somliga påstår till och med att kärnkraften är ett rent energislag och blundar glatt för den stora miljöpåverkan vid brytningen av uran. Med andra ord är kärnkraften vare sig ren, säker eller ekonomiskt lönsam.

Advertisements