Äntligen valrörelse!

Vi kommer att få se den skitigaste och otrevligaste valrörelsen någonsin. Och då har den knappat börjat. Jag ruttnar på hur debattklimatet i Sverige utvecklats.

För några veckor sedan kom ABFs app där oppositionens Löfven, Romson, Fridolin och Sjöstedt ska sparka på människor och politiska meningsmotståndare. För några dagar sedan lanserade Stockholmsmoderaterna den värsta smutskastningskampanjen hittills på affischer och i sociala medier som endast går ut på att svartmåla motståndarna utan att berätta ett skit om vad de själva vill göra. I den ekonomisk-politiska debatten igår var både Anders Borg (M) och Magdalena Andersson (S) mer intresserade av att prata om vad den andra ansågs skyldig till än vad de själva vill. Somliga verkar mer engagerade i att riva ner andras affischer än att sprida sina egna budskap.

Direkt något parti har en företrädare som gjort något konstigt så försöker en framställa det som att det är symptomatiskt för ett helt parti, vilket såklart är nonsens, det finns tvivelaktiga personer i alla partier när det är så stora apparater med så många tusentals medlemmar, tusentals kandidater och hundratals anställda.

I sociala medier tar drevet minsta chans att lyfta upp något, hårdvinkla det och framställa det som tendentiös smörja med avsikt att fastna på motståndaren. Dessvärre faller det mesta av skiten tillbaks och svärtar mest ned avsändaren. Eller så hoppas jag bara det.

Politiker och media har ett gemensamt förbannat ansvar för att tonläget. Väljarna blir knappast mer intresserade av politik när det är svårt att fatta vad politikerna vill, utan mest framgår att de tycker illa om varandra.

Såklart är inte jag själv eller mitt eget parti oskyldigt. Men jag försöker verkligen anstränga mig att prata om vad vi själva vill, inte om våra motståndares tillkortakommanden. Och det är också så vi instruerar våra valarbetare.

Jag är övertygad om att alla som engagerar sig faktiskt gör det för att de vill göra världen bättre. Anklaga mig gärna för att vara naiv, men jag tror att såväl Moderater som vänsterpartister genuint tror på det de håller på med och att deras politik gör världen bättre. Och jag är hellre naiv än tappar hoppet om politiken som verktyg för förändring. Politik är komplext. Med det här debattklimatet kommer knappast några riktiga svar på svåra frågor fram. Låt mig citera Jakop från igår, “drömmer om en jättelångsam och jättesaklig politisk debatt, med benhårda moderatorer som kräver resonerande svar på komplexa frågor”.

Bara några ord från sjuksängen. Det smärtar i ögonen bara av att vara framför en skärm så här lång tid det tog att skriva det här. Nu går jag och lägger mig igen.

Advertisements